Labradårarna Viggo och Sting

Nästan ett vårtecken att kunna träna kvällstid, med lite lampor går det mesta =)

Sting och jag hängde på Angelica och Anette och deras hundar. Först körde vi lite valpträning, med kontakt, stadga och inkallning. Sen inledde vi med egna enkla linjetag.

När de sen satte undan sina små varav den ena var en löpande Stina, fick Sting stanna kvar ute och matcha deras äldre hundar så gott vi kunde. Å det gick riktigt bra, la om det lite till vår nivå (dirigeringsträning), gick lite närmre, visade en extra gång, körde sist för att slippa ev. byten.

Vi avstod deras sista övning, klockan med stopp, höger vänster och bakåt. Där kände jag att vi var nöjda =)

Sting visade inte en min om att han var brydd över att Stina löpte, att hon var ny för honom, att platsen var ny eller mörkrets skuggor. Mycket stolt över honom och mig som kunde leda honom genom denna träning och tog en hel massa enligt mig bra beslut under tiden. Något jag känner är lite av min akilleshäl. Jag blir lite rådvill i vissa situationer och agerar försent eller inte alls om Sting överraskar mig. Idag kände jag mig  tajmad, genomtänkt och aktiv i alla situationer och framförallt förberedd.

Lite beröm till mig själv, stroppigt kanske men mer sånt eftersöker jag, för vi förare utvecklas och tabbar oss en hel del under en träning, särskilt jag som är väldigt ny på jaktbiten och dessutom med en ferrari.

För kör man ferrari så måste man agera snabbt!