Labradårarna Viggo och Sting

Vi vill härmed bara meddela att vi numera är villavovvar. Vi trivs, men matte mumlar nåt om att vi redan är som förvildade o behöver gå en promenad i stan på trottoarer snart... Vi hajar inte ett smack. Lösa promenader utan koppel är ju livet. Varför skulle man vilja göra nåt annat, perfekt nu när den tvåbenta åker pulka, då tar vi oss även fram i skogen när hon är med. Nja Viggo är väl mindre nöjd för han får visst vara den lilla prinsessans draghund o dra henne, men inte jag den svarte faran, mej vill visst ingen ha som draghund. Kan inte förstå det heller men men, mycket som bara susar igenom en svart faras små öron.

Brorsan den gule, var lite nervig första natten stod o morra åt en hund som såg exakt ut som honom utanför altandörren. Jag var stencool som vanligt, men brorsan skällde på mej med o hade sej så han var rejält nipprig.

//Sting den svarta faran

ja mest i öronen har snön hamnat här hemma. Morgonkissen var fruktansvärd. Det var nog små bomullstussar i båda hundarnas öron, tror de konspirerat ihop o stoppat in dem där ihop, för att de inte skulle frysa om öronen heter det, åja jag vet nog varför.. för att kunna rejsa gärnet o slippa höra mattes förmanande ord!!

Glöööm det bomullen är ute nu o kisserundan nyss gick betydligt bättre =)

 

Måste också inflika, läser just i nya Labradoren som nyss damp ner i brevinkastet, kan man bli annat än stolt;

 

"Domarna hade börjat bli smått förtvivlade när "Göran" (Moorman´s Hobgoblin Ale) med matte Cinna Wiberg vid rodret klev in på arenan och visade hir en fullfjädrad jakthund arbetar - han plöjde bara rakt över dammen och spikade anden, trots att han inte varit på den sidan under skyttet och därför inte sett fågeln falla. Denna apport gjorde att Göran vid dagens slut tilldelades pris som stewardernas favorit."

 

Det är morfar Göran det och framförallt (kennel)matte Cinna. Ni är suveräna!

Sting har kommit på vad han kan göra när hans karriär är över, då ska han blir assistent till helst Stina. Stina har hög feber och är mkt ledsen här hemma ofta på dagarna nu. Igår kväll var jag själv hemma som vanligt, och stina grät å grät å grät förtvivlat i min famn. Helt plötsligt dyker Sting upp med hennes lilla gosevalp och buffar på henne.

Underbart. Så sött! Idag peka hon på vattenflaskan som låg på golvet och han plocka upp den!

Ni ser snacka om att säkra sin framtid =) Det är min kille det. Viggo då, jo han roar sin matte med att åka kana på snön hela promenaderna, tumla under med nosen o komma upp som ett snömonster.. hitta detta om hans namn idag, ja man får ju vad man ber om eller?!

Viggo, danskt namn som betyder "strid", nämen det kunde man väl aldrig ana  =)

Så äntligen kom vi iväg till Limmerhult för lite syskonträff igen. Det är verkligen en lycka att få möjligheten att ha sådana uppfödare som Calle och Cinna, som engagerar sig till max i våra små soldrakar.

Vi möttes upp vid 11, då jag kört sakta sakt sista biten i halkan och haft panik över bensinen. Jag glömde tanka o det är ju inte direkt tätt med mackar mellan dem o linköping. Linköping är ju en historia för sig med. Hursomhelst så red ett litet luciatåg förbi straxt innan vi skulle börja träna, himla mysigt med lite lussesång från hästryggen.

Kass bildkvalitet men vi är fokuserade till max!

(stulen från limmerhult.net)

Förmiddagspasset bestod av lydnadsbitarna, mer eller mindre avancerade övningar som fick soldrakarna att koncentrera sig till max. De skötte sej exemplariskt. Vilka små drakungar. Vi avsluta med galet långa markeringar och en slutlig dirigering. Vilken alla fixade fin fint. Jag var riktigt osäker på denna övning, då Sting och jag inte tränat på ca 6 veckor. Men han klarade det med bravur.

De limmerhultska värdparet bjöd på sedvanlig ungers gulashsoppa för att låta den ungerska pappan influera dagen lite. Glögg, pepparkakor o lussekatter. Det var supergott.

Eftermiddagspasset bestod av vilthantering. Stingrockan var först ut och skötte det fint. Fyra vilt, tre markeringar och en dirigering. Kajan var lite äcklig men han tog upp den spontant och bar den hela vägen in om än lite slarv på den, men det rättade vi till. De andra pippisarna som stina säger var han helt spontan och klockren på.

Behöver jag skriva att jag fortfarande är barnsligt nöjd och stolt över att just Sting är Sting och att han är min! Alla andra kullsyskonen skötte sig strålande de med, det är häftigt att se att de har det i sig och att vi alla förvaltar det på ett bra sätt.

Tack för en strålande om än snöig dag hemma hos er på Limmerhult. Nu är jag riktigt pepp på att ta upp träningen igen, men vi fortsätter nog att vila åtminstone fram till julafton. För på julafton måste man ju få sej ett litet pass i kroppen innan julmaten intar den o hundarna förväntas ligga fint nedanför granen på ett se men inte röra kommando.

På söndag är det äntligen dags för valpträff igen, förra gången fick jag black out o totalt missade tiden. Men på söndag är jag redo. Sting längtar som en tok efter egentid med matte. Han hälsar att den som tagit hans matte ska få sota för det, för han är mattesjuk! Mkt mattesjuk, nästan värre än den dära svinsjukan!

min lilla lilla bebis!

.... ja med risk för att bli tjatig så;

 

Denna vecka har vi varit i huset alla våra vakna timmar. Hundarna har ett eget rum inne nu, som de har lite frizon i. Varje dag passar vi på att träna små minipass för att lufta allas hjärnor lite. Idag fick Sting träna på hopp. Kom på att denna hund inte liksom tränat på kommandot hopp, när jag bad honom hoppa över ett staket o hundstackaren hoppade upp i famnen på mej. Så idag har han lärt sej att man kan hoppa över saker för att komma till matte. Inte fullt så kul när han började utöva sin nya färdighet för att ta sej ut ur deras rum, hopp över pallarna sa Sting och vips så var han hos mej i sovrummet.

Viggo han visade stolt att han minsann kunde hopp men att man inne med några små futtiga pallar inte behöver anstränga sej så, utan han klev rakt igenom bara, han mangla undan vårat hinder.

Behöver jag säga att jag älskar detta kyliga väder till viss del... Inga leriga hundar bara biljävlar som går i baklås när vår enda nyckel sitter i tändningen med bilen igång.

Slutet gott allting gott!