Labradårarna Viggo och Sting

Stings första shamponerade bad! Han skötte sej fint, lite skräckslagen till en början men stod snällt stilla. Låg inbäddad i handdukar på det varma badrumsgolvet och torkade först och ligger nu brevid mej och luktar ljuvligt i soffan!

Fäller som en tok gör han iaf, o det blev ju inte bättre av ett bad!

Nu väntar vi bara på att han ska bli riktigt torr sen ska vi gå å möta Danne och Stina. Har kommit på den briljanta idén att jag kan gå upp till vägen och åka med danne hem när han kommer från jobbet. Då slipper jag gå "tillbaka" samma väg och hundarna får en ordentligt promenad dock i koppel, för jag vågar inte ha dem lösa när jag inte har röst så jag kan kalla in dem.

kan man hitta i vår soffa på nätterna...

Totalt däckad, märker inte ens att Danne kommer hem och fotar!

Vi gick ut själva idag, är grymt dålig på det. Men ibland så, idag var en sån gång.

Vi körde lite transportträning här på gården på alla gångar, med dummies utlagda lite här o var som han skickades på. Skicken blev både linjetag samt kontakt->Ut.

En nyttig kort men intensiv träning med fokus på rätt position i transporterna samt korrekta avlämningar.

Kändes som vi lärde oss nåt, som att den verkligen gav nåt konkret. Men nu börjar det bli tradigt med denna snö, för träningens skull. Jag älskar snön, men jag känner att försäsongen och hela säsongen blir lidande. Eller vad säger ni?! Ska vi blåsa bort lite snö med hårblås i nån skog så vi kan köra barmarksträning =)

Detta praktexempel, sjunger i sömnen, smackar vackert när han faller i djupsömn, är kramgo och välhängd. Vill du ha denna snygging i din soffa till fredagsmyset, tveka inte att ringa.

Vi fortsätter att ta tillvara på snön och nyttjar svårigheten i att träna ordenliga apportering till att nöta lydnadsbitarna och lite enkla dirigeringar.

Idag fick hundarna först rusa av sig lite energi och spring i benen innan jag samlade upp dem och tränade lite. Idag har de kombotränat. Jag förde dem båda. Viggo är lite "busig" (olydig) så för att han inte ska förstöra för lillebror får han i början gå/sitta kopplad. Sen inser han att det inte är nån idé att försöka stjäla apporterna för lillkillen.

De fick bygga ett målområde med enkla linjetag för att sedan nyttja området till kontakt/ut bakåt. Problemet här ligger hos matten, att använda rätt hand i skicket på ut bakåt. De enkla linjetagen är också en träning till mig att skicka just enkelt och rakt. Utan att krångla till det, eller vinkla helt fel. En bra träning för matten. Precis vad som behövdes.

Vi fortsatte med lite lydnad stadga och passivitet hemma på gården. Först lite bakdelskontroll för de båda, Pinnen Viggo och Ostbågen Sting. Sedan lite namnträning. Ja, säger matte Sting så menar hon att bara Sting ska komma, likaså om hon säger Viggo. Vissa har lättare för detta än andra =) De fick göra det hela lite klurigare och retligare som avslutning genom att springa om varandra på en uppskottad gång med höga snökanter runt.

Mattes pojkar skötte sej kanon idag. Viggo hade lite mkt "bus" i kroppen men han lyssna duktig. Sting han är ju mästaren av att jobba med matte, så han glömde bort att busa för han jobba ju med matte!

Har helt missat att blogga om träningspasset förra helgen. Eftersom jag jobbar i helgen så är det ingen större träning inplanerad, men lite smått på hemmaplan blir det såklart som vanligt.

Men tillbaka till förra helgen. Bättre sent än aldrig!

Vi samlades ute i Strömsfors hos Angelica och Danne, en hel del snö, så vi körde ett rejält jaktlydnadspass på den plogade vägen och avslutade med några markeringsövningar och dirigeringsövningar.

Lätt hänt att just lydnaden glöms bort, så vi kände oss riktigt nöjda med oss själva när vi samtränade en massa jaktlydnad. Alla hundar var helt med på noterna, pigga och alerta trots att det kanse inte är det roligaste de vet. Sting var yngst med och Golden Martin äldst, däremellan hade vi Ubben och Viggo. Vi körde samma övningar allihopa med mycket valfrihet för mattar och hussen.

Matten är som vanligt nöjd med Stingrockan som känns riktigt följsam, smidig och lätt. Han sluter upp vid sidan spontant, håller position kan hamna lite långt fram men han känns stabil och trygg. Jag vet att han är vid sidan, behöver inte glo och ha ögon i nacken, utan han är där utan utsvävningar.

Viggo och hussen skötte sig också bra, Viggo var alert och med. Dock lite dålig i magen så han drog en gång rätt upp i skogen o sket! Stackarn! Men han var riktigt kass i magen! Men inte allmänpåverkad så därför fick han vara med att träna.

Vi avsluta med enkla raka markeringar, fortsatte med linjtetag till samma område och avslutade med ut bakåt på samma linje.

En hel del passivitet blev det också då vi rullade på fyra hundar, men vi baka in transporter efter avlevereringarna, för att lägga ut till den som var efter och fick därmed lite dold träning. Nöjd som vanligt. Basicnivå men ack så nyttigt.

och en stolt matte dock med tom plånbok finnes!

Matte och husses fina killar

Finns det hjärterum finns det stjärterum eller hur var det....

Fick dock världens finaste kommentar av djursjukvårdaren, i samband med att vi prata lite om hundarna.. "Det riktigt lyser om dig när du pratar om Sting, minns när ni klev in här när Sting var liten liten, redan då såg man vilket team ni var. Nu är det häftigt att se ert samspel. Snacka om samspelta ."  En sådan kommentar värmer. Ja farbror Viggo fick med beröm för hans, lugn, de kompletterar varandra liksom. Viggo han rör sig hemtamt hos veterinären, älskar när de plockar med honom. Kollar hans tänder osv. Som förövrigt var jättefina tyckte hon. Öronen däremot såg lite gojjiga ut så nu kör vi en omgång surilan IGEN!

Vi prata om mål och träning, jag berätta om våra delmål detta år. Jag kan förstå att det lyste om mig, för jag är verkligen väldigt glad över att vi har ett sådant samspel och en sån härlig tid framför oss. Det känns så himla kul!

Viggo är ju farbror Viggo numera, han har verkligen blivit "gubbig" inte stel och öm i kroppen, men i sitt sätt och sin filosofi, hans inställning till saker och ting.

Var en tjej som släppte fram sin pitbullvalp, jag talade lugnt men bestämt om för henne att vi hälsar inte på andra hundar, definitivt inte på en veterinärklinik. Hon sura dock ihop, men Viggo och Sting var nog glada för det, för straxt efter säger hon till receptionisten att hunden är 6 mån och aldrig vaccinerad.

Mina killar skötte sej så bra som man kan önska. Lugna och sansade i väntrummet, trygga i situationen. Viggo är ju van att vara hos veterinären, och han är mer miljötränad än Sting. Men Sting la sig fint vid mina fötter och chillade han med, även om han hellre såg att han fick ligga på bänken brevid mej.

Lycklig matte! Fina hundar!

Idag busade hela familjen ute i snön en stund! Viggo visade storartade talanger som lavinhund. Stina och jag grävde ner Danne i snön. Viggo gillade dock inte det utan började gräva fram hussen och pussade honom i ansiktet och drog i hans handske och hand.

Han är för go den där lille gule!