Labradårarna Viggo och Sting

Efter en god natts sömn, vaknade vi hela flocken pigga o glada, redo för en ny dag! Nåja, hunden var definitivt sig själv igen! UNDERBART! Hussen o matten har nog sett piggare ut men vi hängde i! Denna dag var min o Viggos dag o vi fick verkligen visa vad vi går för! Han gick super bra. Var underbar att föra o trotsmonstret verkade ligga i koma!

Söndagens träning bestod till stor del av konsten att dirigera sin hund. Linjetag med stopp stod främst på schemat, samt linjtag med terrängbyte (över en stig). Eftermiddagen ägnades åt lååånga linjetag med duva.
Vi inledde som vanligt med en lös hund under jaktfot promenad bort till träningsmarkerna. Här undrade Sven vår ena instruktör, varför Viggo var så på, han menade på att jag inte höll fokus på honom. Något som de som kände Viggo menade på att, så här är han! Detta är hans riktiga jag å att jag var me på honom än igår =) Jag var helt slut när vi kom fram till träningsområdet. Fick definitivt jobba idag! Men det gick bra! Fram kom vi o jag hade visat för Viggo att jag bestämmer även idag!

Väl där inledde vi dagens övningar. Det var svåra övningar för Viggo och mej. Stoppsignalen är låångt ifrån befäst för vår del. Dessutom med en så stor retning som en dummie. Vi fick först hjälp av Sten som ställde sig på dummien om hunden inte stannade på signalen. De hade markerat vart vi skulle stanna hunden. Gick den förbi, var det bara att kalla in och göra igen, ända till man lyckades.. Trodde aldrig det skulle gå men med viss bestämdhet och diverse hjälpkommandon så fick jag till ett snyggt stopp. För att sedan kunna sända honom med ett UT mot dummien igen. Det var nog inte någon hund som inte började tveka på mattes UT kommando när de gång på gång fick möta stora farliga Sven =) Efter några sådana repetitioner var det dags att utan Sven klara av detta. Trodde helt ärligt att vi var chanslösa, men Lene intalade mej att jag skulle lita på min hund och behålla mitt lugn. Å se så bra det gick! Efter lite trälande och tragglande var vi där, dummien fick vara ifred längst ut på linjetaget och Viggo stannade på min signal. WOOOW!! Detta var ett framsteg om nåt. Mitt i allt så insåg jag även att jag kunde rycka i trådar och trampa på nerver som förut satt igång viggos trots. Igår kunde jag göra detta utan att trotsmonstret vakna. Förmiddagspassets sista övning, linjetag över en "mindre väg" in i ny terräng, klarade Viggo galant. han upplevde inte denna väg som något hinder utan gick snabbt och snyggt rakt ut i terrängen och hittade sedan dummien under ett närsök. Denna övning gjorde vi två gånger med ökade avstånd.

Förmiddagens upplägg:
Jaktfot, lös hund
Linjetag, ökade avstånd, föraren la själv ut dummien
Linjetag med stoppsignal och utkommando, med och utan hjälp, föraren placera ut dummien
Linjetag, över "väg" in i ny terräng, föraren placera ut dummien

Lunchpaus

Jaktfot, lös hund
Linjetag, långt och med duva som föraren själv la ut

Även linjetaget med duva gick bra, Viggo hängde upp sej på ett ställe där en av hundarna lagt ner fågeln ett par gånger, men på mitt stöd fortsatte han ut och kunde sedan söka i rätt område. Greppade utan tvekan, släppte dock nån meter framför mej, kommenderade honom att ta upp den och sedan lämnade han den fint i min hand!

Dagen avslutades med prisutdelning i respektive grupp. Viggo och jag erhöll ett hederspris för stora framsteg, fin utveckling och bra kämparanda! Superkul! Söndagen kändes suverän! Är galet peppad att träna på nu! Med nya övningar och i vissa fall ökad svårighetsgrad om allt fungerar. Trötta satte vi oss i bilen och rattade den mot Norrköping. Volvon är underbar å köra långa sträckor! Går som på autopilot =)

Bilder kommer under kvällen i ett eget inlägg!