Groggy hund!

Idag var den stora dagen för höft och armbågsröntgen. Två obligatioriska moment i hundägandet vad det gäller många raser! Kan tyckas at jag gjorde det för tidigt på Viggo men efter att ha diskuterat det fram och tillbaka med många kunniga människor bestämde jag mig för att göra det så snart som möjligt. Mycket för att slippa oroa sej i onödan eller för att veta vad som är okej i träningsväg. Viggo har inte under hela sin uppväxt visat några tecken på att ha ont, så *peppar peppar* ser det säkert bra ut. Plåtarna bedömdes snabbt av veterinären som enligt sin bedömning tyckte det såg bra ut. Sen ska ju SKK säga sitt och det kan vara en annan femma men vi tror på det bästa!

Viggo och jag fick sällskap av Helena och Puma då vi bokat tid för röntgen i Karlskrona! Så vi fick resesällskap och guide i ett paket, lyxigt! På Lyckeby djurklinik var de helt underbara. Vänligare får man leta efter! Viggo fick sej lite plegisil i nacken och dåsade till rätt snart. Ville inte använda vanlig sövmedel då Viggo sist var så dåsig efteråt å tröguppväckt utan valde plegisil å i och med att han är så lugn och foglig var det inga problem. Efter några omtagningar var vi klara och Viggo började kvickna till igen å vi kunde bege oss uppåt kalmar igen! Glada och nöjda samt hoppfulla men en massa komplimanger i bakfickan om hur underbart Viggo var, lagom i hullet absolut inte tjock, mycket välmusklad och härligt temperament.

Fick bära klumpen upp för trappen när vi kom hem då benen inte bar. Stolt över min bragd då vågen idag stod på 35,5 kilo. Väl hemma lagade jag mat som tack för hjälpen och bjöd därmed Helena på lite middag, trevligt och smarrigt! Puma fick en massa vatten och lite godis som ´tack för sällskapet.
Viggo har varit seg å trött hela kvällen å vinglig. Trappan tog vi oss nedför nyss för att gå en liten kisserunda men det var under protest från min gyllene vän. Väl ute lunka han iväg lite vingligt men ett varv runt huset klarade vi av. Han fick vara lite lös på fältet och satte av efter en Hare, kors i taket stannade han dock när jag röt i åt honom och kom in på inkallningen! Glad! Då gick det minsann att springa fort =) tokpojken!

Nu ska vi sova, om det går viggo piper, väldigt synd om honom ska ni veta =)

Kommentarer
Postat av: pamela

Då håller vi tummarna för att även provsvaren är bra! kramis från oss i norrtan

2007-05-09 @ 23:42:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0