Labradårarna Viggo och Sting

...vi är tända! Idag har vi hunnit med massor, trots en slö förmiddag. Packade träningsväskan, laddad med två planer rörande apporteringen. En A-plan och en B-plan om den förstnämnda inte skulle falla väl ut! Men kanske räcker det att bara ha en plan så funkar träningen bättre, en plan med inte för stora förväntningar, en plan laddad med tålamod och gott humör. Idag innehöll den det iaf, å det fungerade.

Som de flesta vet så bor det ett trotsmonster i Viggo som tyvärr visar sig i tid och otid. Vissa säger på med linan, strunta i att träna apportering o andra säger stärk ledarskapet. Kom ihåg att han är i en ganska besvärlig ålder. Vill inte återgå till linan, men gjorde idag en kompromiss. Laddad med ett halsband och ett kort kort korrigeringskoppel, inget för viggo att trassla in sig i och kortare än ett vanligt koppel. Det var plan A. Att testa hur han reagera och fungera med det!

Han fick vara dubbelkopplad redan från bilen för att göra det så naturligt som möjligt. Höll eller tog aldrig i korrigeringskopplet, utan förde honom som lös när det vanliga kopplet var borta. Inledde med lite inkallningar från frikommando. Visade tydligt att jag hade gotte och att hos mej, vid mej nära mej så var det mysigt. Fortsatte sedan med att klicka lite miniapporteringar, struntade i att dummien hamnade på backen emellanåt, fokus låg på att vara nära mej å få beröm.

Fortsatte med ett antal linjetag utan någon stödlinje. Så kul att se att själva momentet faktiskt fungerar riktigt bra när trotsmonstret sover. Han går på min dirigering rakt ut, fick även chans att lägga in lite närsök idag då unge herrn inte hade huvudet på spets när matte la ut linjetaget. Även den verkade fungera, han slog på nosen och sökte fint inom ett litet område med pepping av korta närsöksignalen.

Avancerade sedan med att låta viggo få hämta några markeringar som husse fick äran att kasta. Eftersom jag förde viggo "lös" så lät vi markeringarna falla nära husse så ev knallning kunde stoppas, men här visade Viggo en fin stadga och gick inte förrän mitt kommando kom. Inga problem med inlevereringen här heller. Bestämde mig för att bryta träningen här. Nöjd och glad!

Där vi träna fanns dock en fårfålla, så husse tyckte vi skulle ta tillfället i akt att testa utan allt vad koppel heter, skulle trotsmonstret visa sej, hade jag enorma chanser att en gång för alla besegra det. Vi gick in, jag koppla loss o husse kasta en markering. En viss tvekan innan Viggo vänder upp, men inte värre. Körde tre gånger och tredje gången vände han snabbt upp och kom. Att lyda belönar sig, insåg nog unge herr Viggo. Smaskens med viltost!

Nu känns det hoppfullt igen! Vi kan, motivationen stiger direkt! Nu är vi på gång!

Till dagens historia kan vi även lägga ett veterinärbesök, påfyllnad av kennelhostevaccin, samt en check av det allmänna tillståndet hos Viggo. Som jag ana var det ett öra (det jag bett dem titta extra på) som hade både bakterier och svamp, så nu blir det örondroppar i tio dagar annars tyckte veterinären han såg riktigt fin ut. Hullet var kanon o munnen såg fin ut! Hjärta och lungor lät också bra! Kul! Vi fick även lite ormtabletter utskrivna, en annan variant än de vi hade sist, dessa behövs bara fyra av de vi hade sist skulle man mosa in ca 20 st i munnen på Viggo om det så behövdes. Hoppas dock att dessa ormtabletter även de får ligga oanvända tills de går ut!